Klas Bertilsson

För en tid sedan hade jag förmånen att sitta ner en stund och prata om, respektive reflektera över ”produktutveckling” med Klas Bertilsson, Concept Manager, Product Centre CHE, och Anders Nyander, Concept Project Manager, PC CHE, båda vid AlfaLavals huvudkontor i Lund. Här kommer några reflektioner.

Hur definierar ni produktutveckling, och/eller vad innebär begreppet egentligen?

 

–  ”Jag ser det som en ständig jakt på att fylla ett kundvärde, eller att hitta nya kundvärden”  (Klas)

–  ”Idag är allt mer effektiviserat och samtidigt har vi högre krav på minskad energiåtgång och resursförbrukning etc.” , så ”Att göra mer med mindre resurser” (Klas)

Anders Nyander

Hur fungerar produktutveckling idag?

För ca 10 år sedan förstod vi på AlfaLaval att vi inte kunde utlova exakt leveranstid till kund samt utvecklingskostnad för en ny produkt, om vi skulle lova detta innan produkten var ”färdigspecad”. Det var då som vi delade upp utvecklingsarbetet i konceptutveckling respektive produktutveckling. Konceptutveckling skapar de nya pusselbitarna (det iterativa arbetet) och produktutveckling lägger pusslet. Det löste problemet med försenade lanseringar och missade produktutvecklingsbudgetar. Men det skapade utmaningar för överlämnandet inom:

  • Timing
  • Risk acceptans
  • Långsiktighet/kortsiktighet

 

För att kunna utveckla och produktutveckla idag är det avgörande hur stor konceptutvecklingsbudget man har, men också självklart hur man använder den. En stor del av produktens kostnad är utvecklingskostnaden, och olika företag räknar olika: en del räknar exempelvis in verktyg (för tillverkningen av produkten) i produktutvecklingen, medan andra företag lägger till verktygskostnaden i tillverkningsfasen. Detta är ett hinder, för vissa företag, för en effektiv produktutveckling = budgeten ser större ut än vad den är när verktygskostnad bakas in där, vilket ger en missvisande kostnad, som ofta motarbetas av ekonomiansvariga!!! (Brist på holistisk syn i företagen!!!)

Jämförelse mellan olika produktprojekt blir intressant då verktygskostnaden blir en betydande del av budgeten, och det blir mer fokus på kostnaden än på lönsamheten då man naturligtvis har en budgetram att klämma in projekten i.

 

Ekonomin lägger hinder för din budget pga ”för stor”, fast de vet att kostnaden för tillverkningen sedan kanske är jämförelsevis billigare! ”

 

Som så mycket annat är det inte en fråga om effektivitet utan om politik och taktik. Alla är medvetna och kunniga och dessutom överens om strategin: vi skall ta fram ”XXX222”, men hur är den stora skiljelinjen.

 

 

Överlämning mellan Koncept- och produktutveckling

Verktygskostnadens placering i budgeten är intressant, fast den största utmaningen ligger i att göra rätt överlämning från konceptfas till produktutvecklingsfas.

Och efter ovan metafor om pussel, är konceptutvecklingens innehåll att skapa förutsättningarna, visa vägen, testa det möjliga/omöjliga etc. När produktutvecklingen startar är konceptet färdigt – alla riktlinjer finns. Därmed sagt att själva innebörden av produktutveckling egentligen är annorlunda än vad gemene man, och ekonomiansvariga, tror.

Det föreligger alltså ett kommunikationsproblem för att få en mer effektiv koncept- och produktutveckling. En lösning vore att införa en terminologi som alla inblandade förstår, dvs. en tekniker måste tolka ett ord på samma sätt som en ekonom, eller en designer!

 

Produktutveckling och organisation

Klas berättar att han varit produktansvarig för försäljning inom olika affärssegment både i USA och i Italien, och hade då ett lite annat perspektiv. Nu ser han mer till de organisatoriska delarna: hur gör vi för att få detta att fungera som vi vill?

–  ”Det handlar inte om att Y, Z och U har utomordentliga kunskaper i vad som skall göras – det har de. Problematiken, för att komma framåt och effektivisera, är att få dem att samarbeta, bryta gamla mönster, se det nya, tro på sig själva etc. 

Speciellt i konceptstudierna måste man våga gå mot strömmen, mot det som anser vara det givna. Annars blir det inte något nytt. Kreativiteten och innovationsförmågan måste gödas och bekräftas för att frodas – inte stängas in av strukturer, normer och andra företagsbyråkratiska medel.

 

Windup

Så, för att göra vad som krävs dvs ta fram en ny innovativ produkt, måste man dels utmana företagens egna regler och policies, och dels ha en tydlig konceptutvecklingsbudget (så att man får möjlighet att utveckla). Och således måste detta vara sanktionerat av chefen, kanske inte högsta chefen utan av mellanchefer…

Dessutom måste en särskiljning mellan koncept- och produktutveckling göras, och att alla involverade ”talar samma språk”.

 

Ett tydligt exempel på ”att bryta regler” är användandet av social medier och smartphones. Många företag har förbjudit anställda att använda Facebook och twitter under arbetstid, likaså är det inte tillåtet att ha en iPhone eller annan smartphone! Bl a hävdas att smartphones är säkerhetsrisker, och att sociala medier tar tid och splittra koncentrationen mm. Orsaken till detta kan vara många; såsom okunskap och rädsla för det nya.

Detta är faktiskt en riktigt underhållande twist: att ”det” som skall skapa framtida intäkter anses som ”farligt”! Tur att det finns tillräckligt många som vågar gå mot strömmen, mot egna företagets regler och normer, mot… För om inte detta ”förbjudna” gjordes, skulle inte alla nya produkter och innovationer födas. Tänk på det!

 

Author

claes

Comments

  1. magnus    

    Kanoninnehåll och bra skrivet. Sätter fingret på en hel del punkter som är bra att alltid ha med sig. Det glöms ofta bort att det inte bara är problematiken att skapa en bra produkt till marknad/användare utan hur bra man snirklar/kommunicerar sig fram i en organisation som kan vara avgörande för en produkts vara eller inte vara.
    Och fantastisk bild på Anders!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *